Jag ska skriva en artikel om min synpunkt över hur det har varit att praktisera på Lövångers Sockenmuseum sedan ska jag skicka in den till mellanbyggdens tidning. Jag ska skriva lite kort om vad jag lärt mig och varför jag tycker det är viktigt att bevara det gamla så att alla kan lära sig om det. Jag har insett att mycket av det som verkar väldigt gammalt egentligen inte är så gammalt. Ibland kommer det in någon pensionär som kommer ihåg de gamla klassrummen då man skulle sjunga på morgonen. Det är många äldre som kommer och tittar och de vet oftast mer om grejerna än jag gör så jag är den som får lära mig mest. Det är förvånansvärt mycket intressantare än jag trodde det skulle vara.

 

 

(Tysk Adler från 1913)